Idag fick jag lov att vara hemma och krama kudden. Jag vet inte om det beror på maten som jag köpte igår. Men inatt har jag haft så sjukt ont i magen och har kräkits hela dagen. Fy bubblan va värdelöst! Det är bättre nu, ska vara hemma imorgon också i fall att. Jag håller tummarna för att det är bra imorgon under dagen. På fredag ska jag bara dit, thats it! Jag är så sjukt rastlös!

Helgen har varit både upp och ner. I fredags va vi på Athen och åt middag. Efter det så åkte vi till Haggelito och spelade med andra ord och drack. Jag har inga problem med att förlora på spel, men när andra är oseriösa och dryga som små barn blir jag riktigt irriterad. Det gäller inte bara spel, avskyr sådana människor!

Dagen efter så var det dags för jobb 18-07. Hade dock önskat att jag fick sova längre än till kl 8 eftersom att jag skulle vara vaken hela natten.
Efter att jag hade jobbat hela natten så längtade jag verkligen hem till sängen. Ringde hon som skulle komma och byta av mig eftersom att klockan var mer än 7. Först trycker hon upptaget och andra gången svarar hon och påstår att hennes telefon har strula hela natten. När hon väl kom dit så kom hon med så sjukt mycket bortförklaringar. Hon sa också att hon hade ett missat samtal från oss och att hon då ringde upp. Sakta i backarna nu tjejen, du tryckte på upptaget och så ringde jag upp igen!! Då kom resten av alla bortförklaringar. Hon lindade in sig i massa lögner och pratade mot sig själv. Pinsamt! Det hade inte gjort något om hon hade bett om ursäkt och sagt att hon hade försovit dig. Varför måste alla ljuga hela tiden???

Sen hem och sova, jag hade verkligen behövt den där timmen som jag missade, men men. Hann iallafall sova i någon timme, sen var jag tvungen att göra mig klar för att jobba kväll i Östhammar.
Så det är förklaringen till varför jag var mer död än levande. Jag brukar alltid vara noga med att sova i flera timmar. Skönhetssömn och för att kroppen och knoppen ska fungera som det ska.

Förkylningen är i kroppen men bryter aldrig riktigt ut heller.
Idag när jag låg i sängen så hörde jag att det small till i fönstret ute i vardagsrummet. Åh nej, säkert en fågel som flygit in i rutan tänkte jag. Jag ville verkligen inte se en död fågel. 5 sekunder senare så låter det jättemycket! Jag trodde helt ärligt att det var någon som försökte bryta sig in. Vad skulle det annars vara som lät så mycket ute på balkongen?
Jag kikar ut lite genom fönstret och hade väntat mig att se en människa. Inget där. Smög ut i vardagsrummet i hopp och att se (vad det nu var) innan "det" såg mig. Alltså vilken panik jag fick sen. Ute på vårat balkongbord så sitter det en stor jävla duvhök. Den flyger in i fönstret gång på gång. Först så tänkte jag stackars lilla fågel. Sen slog det mig att om den fortsatte så skulle rutan gå sönder, och då skulle jag få in rovfågeln och ha glas överallt. Först knackade jag på rutan för att skrämma iväg den, det gjorde inte saken bättre, snarare tvärtom. Den blödde vid klorna och hade panik, det gjorde inte att min panik blev mildare. Jag tackade gud för den där millimetertjocka fönsterrutan som var mellan oss. Jag tog kameran och filmade. De första sekunderna filmade jag med linsskyddet. Jag tittade nämligen inte på kameran. Jag var tvungen att ha bevis, för jag va helt säker på att Micke inte skulle tro en sekund på det jag sa. Fågeln gav verkligen inte upp så jag va tvungen att ringa Micke som var på jobbet. Hans reaktion va att jag skulle gå ut på balkongen och skrämma bort den. ÄR DU HELT GALEN?? Jag öppnade dörren, tog en mopp som stod där och försökt få bort den. Till slut hoppade den upp på räcket och flög iväg. Åh vilken lättnad. Nu när Micke har sett filmen så förstod han varför jag vägrade gå ut. Han trodde att det var en ganska liten fågel och inte en rovfågel. Jag tänkte, undrar hur det hade blivit om jag inte hade varit hemma. Hade den kanske fortsatt tills rutan gick sönder. Stackas lilla fågeljävel!!


För några dagar sen så vann jag två aktioner på Tradera. Ett par skor till mig och ett tv-spel till Micke. Fick hem spelet idag och självklart så funkar det inte. Säljaren hette självklart Lars så automatiskt så blir jag lite extra irriterad. Appropå Lars så har det inte hänt något mer på rättegångsfronten. Jag hoppas att den mobbade människan dör. Tänk att man kan känna så om en människa. Men med handen på hjärtat så önskar jag verkligen att han dör en plågsam död inom en snar framtid och att han innan dess lever ett värdelöst liv, precis som han förtjänar. Sjuka människa!

Ha det toppen och håll er borta från kinamat, psykmänniskor och rovfåglar! Och även tradera!

"Man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad"