Jag sitter själv hemma i soffan, inlindad i världens mysigaste filt. Fick den av Fredrik och Jenny i julklapp. Vet ej vart den är köpt. Men underbar är den. Bortsett från att man får en och annan stöt då och då :) Så jag är ganska uttråkad, så detta inlägg blir nog en galen blandning om allt mellan himmel och jord.

Igår va jag iväg till Knivsta som vanligt. Väldigt skönt att komma iväg, men dock hade jag världens jävla mensvärk. Idag skulle jag egentligen jobba mellan 7-18. Men jag var tvungen att tacka nej. Fanns ingen chans att jag skulle klara av att arbeta ett sånt monsterpass med värken. Alltså det är så sjukt hur ont man kan ha. Inte nog med att det gör ont i magen utan ryggen och enda ner i benen ska det göra ont också. Aj, aj, aj.. Tycker faktiskt synd om mig själv! Men nu är det inte alls så illa.

Nu har mina skor som jag köpte från tradera äntligen kommit!! Det är skickat till Micke så han måste hämta ut det. Imorgon kanske. Tror Micke börjar tycka att mina skoköp börjar bli lite överdrivna. Jag har nämligen köpt 5 par skor på en vecka. Oj så kul det är med skor! Skulle kolla på kläder, men helt ärligt så hatar jag det mesta just nu. Kan låta en aning negativ men mycket av det som finns ser enligt mig ut som kärringkläder. Och det som jag vill ha finns självklart inte i min storlek. Man måste antingen vara tjock eller ha små tuttar. Haha, kanske inte så illa. Men min kropp verkar inte passa kläderna som finns i butikerna. Kom iallafall hem med lite kläder. H&M har fått in ett par jeans som har låg midja och sitter som ett extra skinn och vet ni? Dom kostar endast 99 kr!! Behöver jag säga att det inte fanns i min storlek? Typiskt! Men jag hittade ett par andra snygga! Jag avskyr nämligen höga midjor. Har några med "normal" midja. Men kom igen nu va! Att brallorna slutar vid naveln är väl ändå inte normal midja? Tillbaka till Tradera, jag skrev om ett spel som inte fungerade. Jag mailade snubben och skrev som det var. Han satte in pengarna på mitt konto någon timme senare. Även för portot också. Så fick vi kasta spelet. Sjukt irriterande att det inte fungerade, men väldigt bra att han var så tillmötesgående. Men då undrar jag om han visste att det inte va Ok...? 

Egentligen så skulle jag och Micke åka till Upplands väsby imorgon och shoppa,
men av några anledningar så blir det nog inte så. Tråk..Det ser dock ut som ett bombnedslag här hemma
så jag antar att jag får ta tag i det istället.
Inte lika kul, men ack så välbehövligt!






När jag jobbade natt förra helgen så såg jag en film på SF-kanalen. Allt för min syster. Om ni inte har sett den så tycker jag verkligen att ni måste göra det. Det är en drama, men gud så bra. Jag såg tyvärr ganska osammanhängande i början, men det kvittar. Alltså jag är inte en människa som gråter till filmer. Många grät när de såg Titanic, men inte jag. Jag har svårt att bli berörd av filmer, men denna film berörde mig redan efter någon minut. En extra guldstjärna måste jag faktiskt ge till barnen som var väldigt bra skådespelare. Se den!!!

"Det sentimentala dramat Allt för min syster med Cameron Diaz handlar om en familj som kämpar för att hålla ett av barnen vid liv. Sextonåriga Kate har nämligen leukemi, något man upptäckte vid två års ålder. Hemligheten bakom att hon kunnat överleva är att hennes yngre syster Anna varit en perfekt donator åt henne. När Anna är tretton år fattar hon ett beslut som försätter familjen i en akut kris. Hon vill inte längre donera."

                                                         



                                                            


Nu är det dags för typ en ny överdos Ipren. Ha en bra kväll alla fina!!





                                                     

Idag fick jag lov att vara hemma och krama kudden. Jag vet inte om det beror på maten som jag köpte igår. Men inatt har jag haft så sjukt ont i magen och har kräkits hela dagen. Fy bubblan va värdelöst! Det är bättre nu, ska vara hemma imorgon också i fall att. Jag håller tummarna för att det är bra imorgon under dagen. På fredag ska jag bara dit, thats it! Jag är så sjukt rastlös!

Helgen har varit både upp och ner. I fredags va vi på Athen och åt middag. Efter det så åkte vi till Haggelito och spelade med andra ord och drack. Jag har inga problem med att förlora på spel, men när andra är oseriösa och dryga som små barn blir jag riktigt irriterad. Det gäller inte bara spel, avskyr sådana människor!

Dagen efter så var det dags för jobb 18-07. Hade dock önskat att jag fick sova längre än till kl 8 eftersom att jag skulle vara vaken hela natten.
Efter att jag hade jobbat hela natten så längtade jag verkligen hem till sängen. Ringde hon som skulle komma och byta av mig eftersom att klockan var mer än 7. Först trycker hon upptaget och andra gången svarar hon och påstår att hennes telefon har strula hela natten. När hon väl kom dit så kom hon med så sjukt mycket bortförklaringar. Hon sa också att hon hade ett missat samtal från oss och att hon då ringde upp. Sakta i backarna nu tjejen, du tryckte på upptaget och så ringde jag upp igen!! Då kom resten av alla bortförklaringar. Hon lindade in sig i massa lögner och pratade mot sig själv. Pinsamt! Det hade inte gjort något om hon hade bett om ursäkt och sagt att hon hade försovit dig. Varför måste alla ljuga hela tiden???

Sen hem och sova, jag hade verkligen behövt den där timmen som jag missade, men men. Hann iallafall sova i någon timme, sen var jag tvungen att göra mig klar för att jobba kväll i Östhammar.
Så det är förklaringen till varför jag var mer död än levande. Jag brukar alltid vara noga med att sova i flera timmar. Skönhetssömn och för att kroppen och knoppen ska fungera som det ska.

Förkylningen är i kroppen men bryter aldrig riktigt ut heller.
Idag när jag låg i sängen så hörde jag att det small till i fönstret ute i vardagsrummet. Åh nej, säkert en fågel som flygit in i rutan tänkte jag. Jag ville verkligen inte se en död fågel. 5 sekunder senare så låter det jättemycket! Jag trodde helt ärligt att det var någon som försökte bryta sig in. Vad skulle det annars vara som lät så mycket ute på balkongen?
Jag kikar ut lite genom fönstret och hade väntat mig att se en människa. Inget där. Smög ut i vardagsrummet i hopp och att se (vad det nu var) innan "det" såg mig. Alltså vilken panik jag fick sen. Ute på vårat balkongbord så sitter det en stor jävla duvhök. Den flyger in i fönstret gång på gång. Först så tänkte jag stackars lilla fågel. Sen slog det mig att om den fortsatte så skulle rutan gå sönder, och då skulle jag få in rovfågeln och ha glas överallt. Först knackade jag på rutan för att skrämma iväg den, det gjorde inte saken bättre, snarare tvärtom. Den blödde vid klorna och hade panik, det gjorde inte att min panik blev mildare. Jag tackade gud för den där millimetertjocka fönsterrutan som var mellan oss. Jag tog kameran och filmade. De första sekunderna filmade jag med linsskyddet. Jag tittade nämligen inte på kameran. Jag var tvungen att ha bevis, för jag va helt säker på att Micke inte skulle tro en sekund på det jag sa. Fågeln gav verkligen inte upp så jag va tvungen att ringa Micke som var på jobbet. Hans reaktion va att jag skulle gå ut på balkongen och skrämma bort den. ÄR DU HELT GALEN?? Jag öppnade dörren, tog en mopp som stod där och försökt få bort den. Till slut hoppade den upp på räcket och flög iväg. Åh vilken lättnad. Nu när Micke har sett filmen så förstod han varför jag vägrade gå ut. Han trodde att det var en ganska liten fågel och inte en rovfågel. Jag tänkte, undrar hur det hade blivit om jag inte hade varit hemma. Hade den kanske fortsatt tills rutan gick sönder. Stackas lilla fågeljävel!!


För några dagar sen så vann jag två aktioner på Tradera. Ett par skor till mig och ett tv-spel till Micke. Fick hem spelet idag och självklart så funkar det inte. Säljaren hette självklart Lars så automatiskt så blir jag lite extra irriterad. Appropå Lars så har det inte hänt något mer på rättegångsfronten. Jag hoppas att den mobbade människan dör. Tänk att man kan känna så om en människa. Men med handen på hjärtat så önskar jag verkligen att han dör en plågsam död inom en snar framtid och att han innan dess lever ett värdelöst liv, precis som han förtjänar. Sjuka människa!

Ha det toppen och håll er borta från kinamat, psykmänniskor och rovfåglar! Och även tradera!

"Man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad"

Jag är helt slut. Jag måste sova. Skriver om min helg imorgon! Så kika in imorgonkväll igen!

Natti natti!

Jag fyller nämligen år! Är det vanligt att börja få åldersnoja när man fyller 25?
Jag fick grattissms av Proforma clinic och 50% rabatt på valfri hudvårdsbehandling eftersom jag fyller år. Det känns lockande och gör inte alls att jag känner att jag börjar bli rynkig. Åååh, Nä då, skämt å sido, det skulle vara skönt med en eller två behandlingar.

Jag ligger i sängen och dricker jordgubbste. Min hals börjar nämligen göra ont. Oh no, inte läge för det nu!
Jag hade verkligen inte önskat mig en förkylning och absolut inte snö! Usch, jag hoppades på att det inte skulle komma mer snö. Jag är verkligen inget fan av vintern! Började dagen med att klämma tummen i vattenkokaren, fråga inte hur. Men jag blir inte förvånad att jag på något sätt lyckas med något sånt!

Bemanningen i Östhammar ringde nyss och frågade om jag kunde jobba på söndag, kul! De frågade också om jag kunde jobba imorgon bitti. Jag tycker verkligen inte om att säga nej till att jobba när det verkligen behövs. Jag erbjöd mig iallafall att jag kunde jobba imorgonkväll om det nu skulle bli kris och så. Ett stort grattis fick jag också!
Pratade med mitt jobb i Uppsala igårkväll och de skulle ringa om det behövs på helgerna. Toppen!!

Lernia ringde nyss och sa att allt är klart med företaget. Så på måndag ska jag dit igen. Jag pratade med ägaren igår igen, de hade varit och köpt ett skrivbord till mig och även beställt en dator. Så nu kommer jag ha min helt egna plats och dator. Det känns bra!

Alltså jag funderar på om jag ska börja blogga på någon annan sida, någon som vet någon bra? Jag tycker att blogg.se bara strular. När jag har gjort ett inlägg så ser det bra ut, men sen när jag publicerar det så ser det inte alls lika bra ut som det gjorde tidigare. Sen så hajar jag inte hur man sätter egna bilder högst upp. I need some help here, please! 

Ikväll så ska jag och mitt hjärta ut och äta på Athen med Alexander, Mamma och Christos. Smarrigt! Efter det så ska jag nog pimpla lite fanta&rosé! Vet ej vad som händer, men något ska jag iallafall göra. Krogen är dock inte så lockande!

Alltså ni kanske tycker att jag är töntig, men jag blir så glad när jag får grattissms. Fick ett sms av älsklingens föräldrar nu, och gissa om jag blev glad! Tänk att ett litet sms kan göra så mycket för en människa! Det senaste året så har jag börjat uppskatta allt det bra som händer i mitt liv. Och även alla mindre saker. Jag tycker att alla ska uppskatta det som andra gör för en mer.

Mamma ringde nyss och grattade mig på min dag. Och som vanligt så grattar jag henne på hennes namnsdag :)

Nu börjar det bli olidligt att ha datorn i mitt knä. Dem blir så fruktansvärt varm när laddaren är i.

Hoppas ni får en bra fredagskväll!

Tack för era fina och kloka kommentarer och alla PM på facebook. Jag blir så glad!!

Just nu sitter jag i soffan hemma, kom hem för en liten stund sen. Jag har varit på min praktik och är lika nöjd med allt idag också!

Igår fick jag mail från tingsrätten angående vilka tåg jag ska åka och vart jag ska bo. Oj va ont i magen jag fick! Nu vill jag verkligen att allt bara ska vara över. Men en positiv sak med att åka till Östersund är att jag kanske ska träffa Josse.
Josse och jag bodde ihop innan allt helvete. Hon pallade helt enkelt inte med att vara en del av helvetet så hon valde att flytta. Och det förstår jag verkligen!!!!!

Micke kom precis hem från sin träning och jag håller på att laga mat. Sen middag, jag vet. Men bättre sent än aldrig, för jag hatar att gå och lägga mig hungrig!

Nu ska jag pussa lite på min älskling, äta, ta en dusch och förhoppningsvis hinna se en film innan jag somnar!

Jag får skriva mer imorgon istället. 

Sist men absolut inte minst!
Igår skrev min älskade vän Matilda en sak till mig på facebook som gjorde det fruktansvärt svårt att hålla tillbaka tårarna. Hon bodde i Östersund samtidigt som mig. Hon är en underbar människa med ett stort hjärta. Och hon är världens bästa mamma till sina två små pojkar. Livet är för kort och man ska ta vara på dem som man bryr sig om, så jag ska banne mig åka och hälsa på. Vet inte när, men det ska iallafall bli av.. Någon gång.

Det här skrev hon: fina du, jag tänker på dig och saknar dig ! Hoppas du har det bra, kom ihåg att du är en ängel, och du är värd allt det bästa i världen! Puss & Kram

Nu förstår ni nog varför jag var så nära till gråt!! Tack fina du!!!!

Ta hand om er och dem ni älskar!

Puss å Kram

Ok, nu har jag bestämt mig. Jag ska nog fortsätta blogga. Jag har alltid varit en stark person som aldrig brytt mig om vad andra människor tycker om mina val som jag gör här i livet. Men nu är det tvärtom!

Efter att ha levt i ett förhållande i 2 år, där man oftast fick höra hur värdelös, fet och ful man är så har jag formats till någon som jag inte är. Någon som jag aldrig ville bli. Men när man sakta men säkert bryts ner och blir ändrad så märker man inte det. Man blir någon annan. Jag blev en person som "L" ville att jag skulle bli. Han fick mig att bli en osäker tjej som hatade sin spegelbild. Han fick mig också att tycka att jag inte dög till något. Nu har det gått ca 14 månader sen jag fick nog. Men jag har fortfarande en lång väg kvar att gå för att bli mitt vanliga jag. Ibland vill jag bara kunna kliva ur min kropp för att slippa mig själv ett tag. Jag har många gånger känt att jag inte orkar mer. Men jag har flera personer i mitt liv som får mig att se allt från den ljusa sidan. Micke är verkligen en klippa som jag alltid kan luta mig mot. Jag förstår inte hur han orkar med mitt beteende och humör, men jag är obeskrivligt glad och tacksam för att han står ut! Han gör sitt bästa för att förstå. Men vet ni vad det värsta är? Jag kommer på mig själv att jag är som "L" ibland. Jag blir så fruktansvärt förbannad för nästan ingenting, kan kasta saker i väggen eller ibland bara säga något sjukt elakt bara för att såra. Och det är verkligen inte jag!! Som sagt, vägen är lång och jag tar en dag i taget. Samtidigt så har jag börjat uppskatta det fina i livet mycket mer. Bara att få höra att jag är fin eller orden Jag älskar dig kan ibland få mig att börja gråta. Alla fina ord går verkligen rakt in i hjärtat på mig. Jag har fortfarande väldigt nära till skratt, men också nära till gråt.

Om en vecka ska jag åka till Östersund. Jag vill verkligen inte!! Jag är nästan helt säker på att hela rättegången kommer vara i onödan, han kommer inte få något staff. Anledningen är att åtalspunkten inte är något allvarligt. Eller hur ska jag förklara, inte så stor. Alltså det han gjorde var absolut inte okej. Men efter allt den vidriga människan gjorde så får det mig att tycka att det inte är något speciellt. Jag blev faktiskt fövånad att det blev rättegång överhuvudtaget, trodde att de gärna la ner utredningar. Men som sagt, det han gjorde var inte okej och jag önskar verkligen att han får ett straff och att han får bära med sig det i sitt register. En som jag verkligen tycker synd om är min fina mamma. Hon måste blivit livrädd när jag ringde till henne i panik och storgrät. Och att han sen sliter tag i mig, jag skriker och han lägger på luren. Jag kan inte ens föreställa mig vilken panik min stackars mamma fick. Tänk er att sitta 50 mil bort och inte kunna ingripa. Men hon gjorde det hon kunde, hon ringde faktiskt polisen. Jag är fruktansvärt tacksam och imponerad av hur snabbtänkt hon var. Det är min mamma de :)

Med facit i hand så ångrar jag så fruktansvärt mycker att jag inte själv gick till polisen tidigare. När det fanns så mycket bevis på vad han hade gjort. Men har man fått höra att man ska bli förföljd resten av livet om man går till polisen så är det inte så lätt.

Som sagt, bara en vecka kvar. Jag tänker inte skriva något mer om det, jag vet inte vilka som läser min blogg och jag vill inte att vissa ska veta om vilken tid jag kommer dit, eller när jag åker hem. Ingenting förvånar mig så jag vill vara på den säkra sidan.

I början så var jag tyst om allt det här, men jag har ingen anledning att skämmas över detta. Många tycker nog att man är en blåst brud som får skylla sig själv. Men ni har fel. Jag tycker inte att ni ska dömma mig eller andra tjejer. Att bli tillsammans med ett svin kan hända vem som helst. Och sen tycker jag att man inte ska uttrycka sig innan man själv har gått i denna persons skor en dag. Alltså innan man själv vet va fan det egentligen är frågan om.

En sak förra veckan gjorde mig glad. En person som känner "L" mer än vad personen känner mig skrev till mig efter att den hade läst min blogg. Att en person som jag trodde skulle vända mig ryggen och avsky mig frågar hur det är och vad som egentligen hände gör mig varm i hjärtat!

Skit i det nu, nu orkar jag inte skriva mer om det. Men det kommer säkert upp igen innan rättegången. Det får ni stå ut med. För denna vecka kommer vara oerhört jobbig och ångestladdad.


Skolan rullar på. Gjorde en tenta för typ 2 veckor sedan. Satt i 5 timmar och skrev som en idiot, snacka om att jag hade ont i handen efter. Hade egentligen behövt 2 timmar till för att hinna svara på alla frågor. Med handen på hjärtat så tror jag att det gick åt helvete! Tankarna har varit på annat håll och jag har haft svårt att koncentrera mig.

Jag skrev tidigare att jag skulle göra praktik på Indiska, men jag ändrade mig och har en så jäkla bra praktikplats nu! Jag är så nöjd och trivs som fisken i vattnet!

Som jag skrev i något tidigare inlägg så åkte vi till Warszawa. Jag hade också skrivit att locktången var det enda som jag hade kommit på att jag skulle ha med. Men jag använde den aldrig, tog faktiskt inte ens upp den ur väskan. Så typiskt mig!! I Warszawa hade jag väntat mig kullersten och skitiga gator, men det var ju absolut inte så! Det var riktigt fint. det finns ju säkert gator som är så som jag trodde, med inte där vi var. Hotellet var sjukt fint och jag tror det var 40 våningar högt. Och stort!! Gick nog vilse några gånger. Vi var bl.a på ett koncentrationsläger. Fy bubblan alltså hur människor blev behandlade. Det var riktigt vidrigt! Jag tror faktiskt att många borde se det, för att uppskatta det som de har och sina liv. Vi hade festat kvällen innan så jag va kräksjuk på vägen dit. Vet inte hur många mojitos som jag drog i mig, men många var det! Fick typ panik i bussen för att jag var nästan tvungen att kräkas. Men jag slapp, tur va det! Och jag var knappast ensam om att må som en råtta. Men det va ganska lugnt först, tills många andra började öppna öl, whiskeyflaska och snusdosor. Ni som känner mig vet att jag avskyr snus! Och den lukten när man mår så är inte OK! På kvällen så åt vi 3 rättersmiddag och pimplade vin till det. Mums! Sen blev det en och annan drink men det blev ganska tidigt den kvällen.
Gick i ett stort shoppingcentrum innan vi skulle åka till flygplatsen. OJ, alltså det va drömmen. Jag önskar att vi hade en dag till att spendera där. Jag fick med mig ett par skor och en parfym hem till Sverige iallafall! Skönt att komma bort från vardagen och få vistas i en ny miljö men nya människor. Och min älskling så klart!

Jag har kommit på att jag ska upptäcka något nytt varje år. Att jag ska testa något nytt eller åka till något ställe som jag aldrig tidigare besökt. När jag sa det till Micke var han snabb på att säga att jag faktiskt hade hunnit med två saker i år. Jag undrar om han blev lite orolig att jag skulle dra med honom på en luftballongstur eller något. Men det är sant, jag har ju faktiskt varit till Paris och Warszawa i år. Så det får räcka.
Men jag skulle faktiskt vilja åka till något vamt ställe. MEN INTE THAILAND! Har ju varit där så jag vill se något nytt. Bali skulle jag vilja åka till. Maldiverna verkar också underbart! Jaja, drömma kan man ju alltid!

Nu har jag inte tid att skriva mer. Gjorde ett försök att ladda upp bilder, men det gick inte som jag ville! Typiskt. Ska göra ett nytt försök senare! Några bilder från Warszawa iallafall! Och jag vet att det inte blev något överlyckligt inlägg men jag var bara tvungen att skriva av mig lite och det är ju mina tankar som jag gör gör till ord.

Puss&Kram




















Fattar ni hur vidrigt det var!! De eldade upp människor för att själva få värme!!!

Ni är flera som går in och kollar. Men inga kommentarer=Inga inlägg! :)

Om ni vill läsa får ni faktiskt ta och skriva vilka ni är samt vad ni vill att jag ska skriva om!!!!

Alltså det här blir ett superduper snabbt inlägg. Jag är stressad!!!! Så frågan är om ni kommer förstå vad jag skriver. Hihi!

Egentligen så skulle jag göra min säljande presentation på tisdag nästa vecka. Men jag ska göra den två dagar senare. Så skönt! För just nu så kan jag inte koncentrera mig för 5 öre!! Jag ska ha "telefonmöte" med min advokat på måndag. Jag tror och hoppas att det kommer kännas lite bättre efter det! 

Idag har vi haft ekonomi i skolan. Kul jul! Efter det tog jag och Tove en fika på.. Café lilla valvet tror jag det hette! 

Den senaste veckan har det inte hänt mycket alls tror jag. Mest skolan och plugg som stått på "att göra listan".

Helgen var ganska lugn. I fredags efter skolan så trodde jag att mitt huvud, helt ärligt, skulle sprängas. Ovanligt va? Så det blev lugnt. I lördags så kom mamma och Christos och hämtade mig, vi åkte till Skopunkten, Media markt och sen Gränby centrum. Det är inte ofta längre som man träffar sin familj känns det som. Alltså jag höll typ på att krossa min vinflaska inne på Kvantum. Jag hade precis varit inne på bolaget och köpt en flaska rosé. Och när jag sen står och kollar på hårfärgningsmedel på Kvantum så sätter jag mig ner på huk för att kolla på förpackningarna som är längst ner. KLIRRRRRR säger det och jag och mamma kollar på varandra med stora ögon. Shit, utbrister jag! Men trot eller ej så höll den! Pinsamt om jag hade gått och luktat roséalkis! Typiskt mig att inte tänka mig för!!
På kvällen va vi hemma hos Hagge och jag pimplade så klart upp min vinflarra!

Träffade underbara Tessan i Söndags på stan och tog en fika! Det var på tok för länge sen vi sågs. Skönt att ha någon ärlig människa i livet! Men nu har jag verkligen rensat bort alla idioter! Så jag har bara alla guldkorn kvar :)

Alltså jag är så klantig! Har jag skrivit om när jag nös och slog huvudet i pärmen? Alltså jag satt i soffan och hade en pärm mellan benen. Alltså det där lät säkert konstigt. Men jag satt med benen framför mig, typ ihopvikta upp mot magen. Förstår ni? Jaja, hur som helst så nyser jag och drar ner skallen i en jävla fart. SMACK! Rack på kanten på pärmen. Och vart tror ni att den träffade då? Jo, mellan ögonen. Jag fick världens jävla bula!!

Ont i höften på höger sida och höger axel har jag också. Också en klanting grej som jag gjorde för någon dag sedan. Jag sprang in i köket och när jag hade fått upp farten så "missbedömde" jag lite och halva kroppen missade dörrhålet! Tror ni det va skönt eller? Alltså jag slog hela höger sida i dörrkarmen. Heter det så? Ja ni hajar säkert!

På torsdagmorgon åker vi till Warszawa. Jag har inte packat än och har faktiskt ingen aning om vad jag ska ha med mig. Imorgon ska jag till skolan och efter det träffa pappa och sen handla lite "bra att ha saker". Ska bl.a köpa värmeskydd till håret. Jag har nämligen fått för mig att jag ska ta med mig min locktång. Ja, en sak vet jag iallafall vad jag ska ha med. Men om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte ha tålamod eller tid att locka håret när vi är där. Så nu är alltså frågan, hur fan ska jag hinna med allt imorgon? Skolan, träffa pappa, handla, packa, kanske tvätta något om det är i behov av det, måla mina naglar, Och MASSA mer!! Och jag som ville sola. Oj oj, kommer nog inte ha tid att sova imorgon. Sa jag föresten att jag verkligen är sämst på att packa? Helt sjukt! 

Nä, helt ärligt så måste jag hoppa in i duschen nu, så det är gjort för ikväll iallafall.

Ta hand om er!!


Puss&Kram

Om ni svarar ja på den frågan så är jag nära på att få det! Jag satt och pluggade vid bardisken och där över har vi tre taklampor. Och jag hatar taklampor!! Men om jag hade dom av så såg jag ju ingenting. Ucsh och fy. Jag orkar inte glo på skärmen, får blogga imorgon.

Hej hej

Mina drömmar på nätterna tar kål på mig. Mitt humör gör så att jag hatar mig själv ibland alltså. Jag önskar att jag kunde kliva ur min kropp och ta en paus från mig själv och min hjärna som ständigt går på högvarv.

Idag skiner solen iallafall och det påverkar mitt humör väldigt mycket, gör det inte det för er? Man får ny energi. Även fast jag avskyr kyla och älskar sommaren mest av alla årstider, så måste jag faktiskt säga att hösten är otroligt mysig. Och jag älskar höstkläder, tända ljus och mysiga filtar! Dock tycker jag att vi kan hoppa över vinter. Vår, sommar och höst räcker gott och väl. Hade det inte varit för att Micke har jobb och måste vara hemma på vintern så skulle jag nog släpa med han utomlands några månader i vinter. Igår läste jag att den kommande vintern ska bli den kallaste på typ 1000 år. Känns som att det blir kallare för varje år. Undrar om vi kommer frysa ihjäl snart? Närå, det hoppas jag inte!
Tycker synd om dom som får elräkning på flera tusen varje månad. Helt sjukt! Då kan man ju lika gärna lägga dom pengarna på paraplydrinkar på beachen!

Idag har jag och mina söta projektdeltagare sprungit runt vid resecentrum och fortsatt på vår marknadsundersökning. Jag tycker vi är typ bäst :) Ni som är telefonförsäljare är så sjukt hatade av svenska folket! Och ni förstör för de andra som går under yrkesgruppen säljare. Skäms på er!!!

Jag ringde till min praktikplats och fixade så att jag kunde komma dit på onsdagen istället för måndagen. Det gick så bra så! Så skönt! Så nu slipper jag oroa mig för det mer.

På vägen hem från stan efter marknadsundersökningen så köpte jag ljung på Vaksala torg. Så nu hänger de ute på balkongen. Jag funderar faktiskt på att köpa någon kruka och göra lite höstfint ute på loftgången. För egentligen så ser man ju inte det som är ute på balkongen. Utemöblerna måste vi släpa in också, annars blir väl de förstörda. Tänk va bra det va om det alltid va sommar!!

Jag har tidigare skrivit om en tjej som, jag vet, ogillar mig för att Micke och jag är tillsammans. Men som hon aldrig skulle våga erkänna. Vi såg varandra 2 gånger förra veckan och varje gång så sitter jag och hånskrattar inom mig. För jag vet att det stör henne att jag har någon som hon var för dålig för. Någon som hon inte var kapabel till att behålla. Tihi!


Nästa torsdag, alltså 7 oktober ska vi åka till Warszava. Jag längtar verkligen! Ska bli skönt att åka bort och göra något annat. Och att, förhoppningsvis, låta bli att tänka på allt som har med vardagen att göra.
MYYYYYYYYS!!!

Nu ska jag kolla runt lite på ikeas hemsida. Ska jag kanske göra ett försök att lura med mig älsklingen dit idag kanske? Blir en tuff utmaning. Han avskyr nämligen det stället! Men inte jag!! :)

Ha en bra dag!!!

Puss&Kram

Just nu sitter jag och småkollar lite på idol. Micke är på thaiboxning. Jag har tacopaj i ugnen som jag tänker äta av snart! MUMS!!!

I skolan så ska vi hålla en säljande presentation om en vara eller tjänst. Vi ska prata om det i 30 minuter. Ganska svårt, alltså så måste det som man ska presentera ha många egenskaper. Jag tänkte först ta en resa till Thailand. Sen så har jag haft massa andra idéer. Men ändrar mig efter en stund. Jag och Sara satt och prata om det i skolan och kom fram till att jag kunde sälja en bil. Tjaa, varför inte, men isåfall att man hittar på allt. Alltså under dom här minuterna så får jag ljuga så mycket jag vill, bara det låter bra. Det svåra är ju att hålla igång i 30 minuter och klara av att svara på de andras knasiga frågor. Och jag kan ju inget om bilar alls. Men kanske en fet villa på månen kanske? Det går kanske att sälja. Låter kanske skevt, vilket det är, men då finns det inget som är rätt eller fel.

På sista tiden så har jag mått som en prinsessa! Allt har varit underbart och jag har verkligen varit lycklig. Inga problem och inget som gör mig deppig eller får mig att ligga vaken på natten längre. Men det var för bra för att vara sant!
Just nu så känner jag mig fruktansvärt omotiverad till att göra saker, jag känner mig så nere. Det är 1 år sedan som jag flyttade från Östersund. Alltså 1 år sedan som en anmälan gjordes. Nu när allt har varit på topp kom beskedet, rättegången kommer äga rum 2 november. Jag är så nervös, deppig, kluven. På sett och vis så hade jag nästan hoppats på att det inte skulle bli något. Men samtidigt så vill jag att den sjuka människan ska få sitt staff. Men med handen på hjärtat så är jag nästan säker på att det inte kommer leda till något.

Ååååååååååhhhhh, alltså det där drog verkligen ner mig. Inte nog med att jag ska pallra mig till Jämtland för att sitta på en rättegång mot mitt labila ex så är det så att min praktik egentligen börjar 1 november. Jag ska försöka ta mig dit någon dag och be om att få komma dit 3 november istället. Alltså till praktiken Men det känns inget bra alls.

Just nu så suger allt ganska hårt! Jag är inte mig själv. Jag hatar typ allt och känner ingen glädje i något nästan. Jag önskar att jag hade gjort andra val i mitt liv. Jag önskar att jag hade lyssnat på alla andra. Men så kan jag ju inte heller tänka. Nu är det som det är och jag har inget annat val än att få finna mig i det, även fast jag egentligen skulle vilja kliva ur mina skor och sätta någon annan stackare i dom. Bara för att själv få slippa.


Skolan går väl sissådär. Hade ni frågat mig för någon dag sen så hade jag sagt med gott humör att det går jättebra. Men som sagt, nu är det ju som det är. Och tyvärr så är det ju så att det går ut över skolan. Jag har egentligen så sjukt mycket att göra. Hur ska jag hinna?

Jag har jobbat några dagar den här veckan också, så fort vi inte behöver vara närvarande i skolan. Det har varit skönt att vara där och kunna koppla bort allt annat.
Men hallå, alltså i lördags när jag var på väg till jobbet så hände det konstiga saker alltså. Inte värsta händelserna men flera små. Det började med att några idioter står och skjuter rakerter halv 8 på morgonen, ett gäng småfåglar skrämmer skiten ur mig när de blir rädda när de ser mig och flyger iväg med en jävla fart. Själva grejen var ju att jag inte såg dom heller. Jag gick precis genom deras fågelkonferens så jag trodde alltså att de skulle anfalla mig. Sen så är det så att jag avskyr Vaksala kyrka. Alltså jag tycker det är läskigt att gå förbi där. Och självklart så är det fullt med idioter på hela parkeringen  Alltså jag trodde inte mina ögon! Hade det inte varit så att jag var tvungen att hinna med bussen till jobbet så hade jag vänt på klacken! Alltså det går inte att beskriva hur de såg ut. Men de var iallafall utklädda. Psykosmänniskor alltså!!  Och jag går mellan hela klungan och INGEN ser mig. Jag kom iallafall levande därifrån.

När jag stod och väntade på bussen så kom det en bil i full fart inkörandes på hållplatsen ca. en halvmeter från mina fossingar. Neeej, tänkte jag. Bara inte bussen bara kommer åka förbi om de står här. Det var 2 killar och en tjej. De frågade efter något ställe som jag aldrig hade hört talas om.
"Nej jag har ingen aning", blev mitt svar och kollade efter bussen.
"Vi ska fiska i...." Ja han sa någon sjö som jag har hört talas om, men vet inte vägen och hade inte tid heller.
Mitt svar blev alltså igen, "NEJ. Jag vet inte."
Då frågade han "Men hallå, kommer du inte härifrån eller?"
"Näää...." svarade jag och kollade fortfarande efter bussen.
Sen slänger han ur sig "Är du Lady gaga?"
Jag släpper då blicken från där bussen ska komma, kollar på honom och lyfter på ena ögonbrynet. Då börjar tjejen skratta och killen tryckte plattan i mattan.

Jaja, det finns folk till allt!!

Nä nu struntar jag i skrivandet och alla dåliga serier på tv:n kan slänga sig i väggen, för nu ska jag gå och tvätta bort mitt smink och sen ta täcket och mysa ner mig i sängen. För inte nog med att jag tycker att allt suger så har jag såååå sjukt ont i min lilla mage. Så nu ska jag tycka synd om mig själv.

Jag tycker att ni faktiskt ska ta och kommentera lite mer!!! Och skriv gärna eran blogg så kan jag också gå in och läsa!

Igår var det en jobbig dag. Det var nämligen 6 år sedan som Elin dog. Fattar ni hur fort tiden går?!!! Helt sjukt!! Det känns faktiskt overkligt att någon som man umgicks med ibland dygnet runt bara försvinner, finns inte mer. Men jag hoppas hon har det bättre nu och att det blev som hon ville, som hon hade hoppats på. Och jag hoppas att hon tittar till oss här nere på jorden ibland. Ibland känns det som att man förstår, men samtidigt är man fortfarande som ett frågetecken. Man kan aldrig riktigt veta hur en människa mår. Det spelar ingen roll hur väl man känner en människa. De flesta går nog med en eller annan hemlighet eller något som de bär runt på. Till sist kanske det bara blir för mycket. Ibland önskar jag att hon hade sagt precis hur hon kände och egentligen mådde. Men om hon ändå hade tagit sitt liv så skulle man kanske ha lagt lite av skulden på sig själv. Man hade nog undrat om man kunde gjort något annorlunda. Något som skulle få henne på annat spår. Att få bort alla dåliga känslor och dumma tankar. Men nu sitter man här och tänker OM. Det är inte rätt. Det är nog lika bra att se det som det är. Inse att det är så här det är, även fast man egentligen vill något annat. Tänk vad bra om man skulle kunna trolla!

Drogen, jag hatar dig!!! Att något preparat kan förstöra en människa så mycket och även vara ett hjälpmedel till någons död! JAG HATAR DIG! JAG HATAR DIG! JAG HATAR DIG!!!


Elin Carlsson

1984-02-19    2004-09-20
Mäktig är denna nattens mörka himmel, med kontrasten
från det trygga ljuset från lägenheterna på min gård.
De sällsamma stjärnorna ser ner på min märkliga gestalt.
 Betydelselös känns min uppenbarelse gentemot dessa eviga vägvisare.
Låga röster når min balkong och ingen märker att jag är här.
Hur ofta blir man egentligen iaktagen utan att veta om det...?

"Om ingen vet att du är ledsen, så kan ingen hjälpa dig"

                                                                 Elin